krillesfilm

Så var det äntligen dags. Topp tio julfilmer! Men varför börja i förtid? Under onsdagen publiceras plats nr. 10. Håll utkik! ;)


Nemo. Julen 2007.

Någon som sett den?

Den största snackisen just nu inom den svenska filmvärlden är naturligtvis den kommande scifimässan som äger rum lör-sön denna helg. Men annars är det internetshopen discshops ombyggnad av siten som engagerar filmnördar runt om i vårt avlånga rike. Kommentarerna har bokstavligen haglat in på siten och de missnöjda rösterna är tydliga i sin kritik. Vad tycker ni själv? Är discshops sida bättre eller sämre sedan ombyggnationen..?
Se själv på: www.discshop.se

I helgen blir det den prisbelönade uppföljaren till Planet Earth "Life" som kommer gå varmt i dvdspelaren. Den har släppts i en underbar 4-disc utgåva i både dvd och blu-ray. Perfekt till sena nätter!

Det är någonting väldigt speciellt med Nicolas Winding Refn och hans filmer. De provocerar åskådaren och vrider på genrebegrepp och han lämnar aldrig sin publik oberörd. I sin senaste film, ”Valhalla Rising” hittar vi återigen Refns obrutna stilgrepp med explicita våldsscener som gränsar till det makabra. ”Valhalla rising” utspelar sig för 1000 år sedan när människan var beroende av naturen och där religionen befann sig det främsta rummet. Duktiga Mads Mikkelsen spelar Enöga, en tystlåten (minst sagt, han säger inte ett ord i hela filmen) man som söker efter den rätta sanningen i ett redan förlorat land med enbart vildar som invånare.


Håll koll på enöga

Valhalla rising” är en stilstudie i filmiskt konstnärskap där upplevelsen blir densamma och kompromisslöst leker filmen med oss och det är omöjligt att vrida bort huvudet när Enöga slaktar vildar på slätter, berg och träskmarker. Återigen lämnar Nicolas Winding Refn oss skakad av upplevelsen.     

Betyg 3/5

På söndag åker jag på sveriges nördigaste filmmässa i den kungliga huvudstaden.
Mest för att norpa en autograf från legenden Robert Englund. Jag tar med mig laserdiscversionen av "Nightmare on elm street". Vi ses där!
www.scifiworld.se



"All I have to do is dream, dream, dream.."

Jag tänkte faktiskt yttra några ord och meningar åt A-team. Men tröttheten blev väldigt påtaglig under filmens gång. Det smäller, klipps och dånar i ett öronbedövande tempo. Visst, det ÄR meningen. Men kom igen, lite hjärta och hjärna kräver jag. Dessa korta känslostormar är det enda jag tänker dela med mig av angående filmen. Min slutkläm är denna: A-Team är en av årets mest tröttsamma actionfilmer. Gääääsp...



Tröttsamma killar

Denna skönhet damp ned i brevlådan under gårdagen. Någon som sett spektaklet? Från underbara filmbolaget CCV (fd Noble entertainment) som är något av specialister på skräpfilm och skräckfilm med glimten i ögat. Bra jobbat Albert Abramovic! (som faktiskt gick samma gymnasieutbildning som undertecknad på 90-talet) Håll utkik efter recension som kommer!

Det ultimata goodguy facet Ryan Reynolds instängd i en kista i 1 ½ timme, med enbart en mobiltelefon, ficklampa, tändare och några lysrör, kan det vara något? På papperet svårhanterligt men oundvikligen intressant. ”Buried” väckte mitt intresse redan i våras när snacket gick igång på diverse filmsajter och kritikerrosade filmvisningar runt om på festivaler. Trailers på trailers snurrade runt på nätet och hypen växte. Lever den upp till förväntningarna? Svaret är ett rungande ja.





Filmen spelar upp ett klaustrofobiskt scenario (naturligtvis) men samtidigt som det är en studie i ren och skär skräck och där överlevnadsinstinkterna är det sista som överger människan, är samhällskritiken tydlig och det gestaltas till slut som den verkliga terrorn. Där den övergivna Paul (Ryan Reynolds) brottas med instängdheten i kistan finns den verkliga kylan och likgiltigheten för människans värde där utanför de fyra träväggarna.  Mobiltelefonen tänder ett hopp varje gång den ringer men snabbt liknas de på andra sidan luren vid byråkratiska monster som räknar varje litet andetag Paul måste kämpa för, som ytterligare ett nummer i statistiken för de försvunna och ensamma.


”Buried” slutar abrupt i ett tankeväckande magiskt filmögonblick där det slutna rummet aldrig förefallit så genomträngande och där känslan av övergivenhet aldrig varit mer påtaglig.

Betyg 4/5

Årets mest (iallafall från min sida) intressanta Hollywoodfilm kommer äntligen till Gävle! Bio på tisdag, recension kommer på kvällen! Tjjoohhoo!!

Överst på prispallen, grädden på moset, pricken över i:et. Guldmedaljen till läskigaste James Bond skurken går till... truuuuuumvirvel.... Christopher Walken i "A view to a kill"!!! Mer smörig, iskall och läskig finns inte att tillgå. Dessutom är soundtracket med Duran Duran fantastiskt. Synd bara att Roger Moore är en skugga av sitt forna jag i en ganska tam del av James Bond sagan. Men se den igen och då enbart för Christopher Walkens skull.



Christopher firar sin förstaplats med ett glas bubbel



Läskigast av dem alla



Pensionären Sir Roger Moore i knivigt läge på Goldengate bron



Ett av de bästa Bond soundtracken

Silverplatsen går egentligen inte till en ärkeskurk i bondsamlingen utan till Blofelds medhjälpare i magnifika "From russia with love" från 1963. Robert Shaw gestaltar en KGB agent med sådan iskall kyla och hedervärd läskighet. Slagsmålscenen mellan Connery och Shaw är en av James Bond historien (om inte filmhistorien) bästa thrillerscener. Har ni missat den eller var det bara ett bra tag sedan ni ramla på den, se den igen!



Robert Shaw solar alltid med minst ett öga öppet.



I klassiskt James Bond manér.



Hitchcock skulle vara avundsjuk..

På hedervärd bronsplats i min nedräkning på James Bonds ärkeskurkar: Le chiffre som gestaltas mycket läskigt av Mads Mikkelsen. Casino Royale är faktiskt den bästa Bondfilmen sedan Connerys eskapader i mitten på 60-talet. Beskåda Le Chiffres läskighet själv. Speciellt i tortyrscenen tillsammans med Daniel Craig.

 

Dags för en klassisk pokerscen!



Om jag blir satt under press blöder mitt öga Bond, passa dig

Någon som minns George Lazenby? Näe, tänkte väl det. Men faktum är att James Bond nr 6 "On her majestys secret service" är den Bondfilm som fått mest oförtjänt rykte. Den är på sina ställen smått magisk. Och boven, här spelad av duktige Telly Savalas, gör Bonds ärkefiende nr 1 Ernst Stavro Blofeld med bravur. Se den igen. Den är värd en extra titt och George Lazenby som den brittiske agenten gör ett habilt intryck, 10 gånger bättre än stelkrampssprutan till skådis Timothy Dalton och hans sjukt bleka insats som James Bond tjugo år senare. Så, på plats nr 4 som läskig bondskurk. Blofeld.




Coolare än Timothy Dalton



Telly levererar



Klär han julgranen redan..?

Enda gången jag önskat mig tre bröstvårtor var jag 12 år och såg "the man with the golden gun" för första gången. Scaramanga var grym, så även dvärgen som hjälpte honom och försökte ge Roger Moore en gratisskjuts till närmsta begravningsentrepenör. På plats 5 av de läskigaste James Bond skurkarna. Scaramanga, mannen som gav en födelsdefekt ett skrämmande ansikte. 



Ahhh.. Inget går upp mot en ensam stund med mina 3 bröstvårtor och en vacker svenska. 



Se här Bond, här framställer jag ett hot mot mänskligheten, skall vi ta ett glas rött innan jag fortsätter mina ondskefulla planer mot jordklotet..?

Dags för den hedrande sjätte platsen på läskiga bondskurkar. Idag hittar vi Drax på plats 6. I en underskattad bondfilm som "Moonraker" (där faktiskt filmen är verkligen fantastisk fram till rymdäventyret) gör sig Drax verkligen läskigt bra. Och hans medhjälpare Jaws är tillbaka från "A spy who loved me" med bravur. Så, på sjätte plats alltså. Drax. Bara namnet är skrämmande.



Bond vs Drax 0 - 1



Jaws

Idag, fredag 5/11-10, inleds min James Bond vecka. Jag tänkte lista de bästa, badass skurkarna i James Bond historien. En skurk varje dag. Det borde jag väl fixa? På 7:e och hedrande sista plats (det behöver inte betyda någonting negativt) hittar vi Goldfinger. Läskig, tjock och med tysk brytning. Uhh...



Vad ser du i kikan sir Connery?



Bond: Do you expect me to talk? Goldfinger: No, I expect you to die!



Så kan det gå om man är lite för polare med herr guldfinger

Så. Äntligen dök den upp i brevlådan. Så länge som jag sucktat och längtat. Nu blir det alien på blu-ray för hela slanten och min helg är räddad!!

När man som jag, inbiten filmälskare och nörd ut i fingerspetsarna, blir det ibland lite krångligt att hålla reda på vilka och hur många dvdfilmer man köper åt gången. Denna vecka blev det dubletter, ett allt vanligare fenomen här hemma. Jag fattar inte. Har det med åldern att göra. Suck. Nåväl, dubletter av Sex and the city 2. Jippi. Ena utgåvan fick frugan och andra utgåvan blir julklapp. En lösning måste väl ändå finnas för mitt klavertramp och måste jag stå ut med en Sex and the City 2 visning nu i helgen? Jisses...

Drämde ned i brevlådan idag, jag återkommer med en recension!